Kallt ute och alla radiatorer kalla. Men härliga 23º varmt inne.
Vedspisen arbetar på fint. Har ännu inte tänt kakelugnen, det får vänta tills eftermiddagen så den delar med sig av värmen under natten när vedspisen vilar.
 |
| Skönt med värmen från vedspis |
Eftersom jag sammanställer mitt sparande veckovis så får jag resultatet per rullande 4-veckorsperioder. Inte per månad. Det gör att Oktober får representeras av veckorna från 5 oktober - 2 november.
Denna period blev dock bra för mig. Under perioden har jag inte haft någon inkomst utan tagit av kapitalet för alla mina utgifter. Trots detta slutade kapitalbasen, dvs allt sparande exklusive pensionssparande, på fina + 3,53%.
Pensionen har jag ännu inte börja nalla av. Det som jag här kan påverka placeringarna på dvs IPS, tjänstepension samt PPM, slutade sammantaget på +2,49% Även det är jag mycket nöjd med. Jämför mig här med AP7 SÅFA som dock slog mig. Den slutade på +2,95%. Men den fina fonden finns bara tillgänglig inom PPM.
Det som sticker ut med störst förändring procentuellt (dvs inte nödvändigtvis störst i kr) bland aktierna är
På plussidan
Och på nedsidan
Bland fonderna finns på uppsidan
Samt på nedsidan främst två bottennapp
Fastighetsfonderna köpte jag som ett spel på sänkt ränta. Funderar över om jag ska behålla dem över nästa räntebesked från Riksbanken den 7 nov. En dubbelsänkning kan kanske ge en uppstuds. Om inte kommer dessa bytas ut i närtid.
Under månaden har jag bytt bundet räntesparande som löpt ut till obligationsfonder då sparräntan stadigt tickar ner. Jag har även tagit av räntesparandet till min konsumtion. Just nu är räntesparande ca 50/50 mellan räntekonto och obligationsfonder. Jag kommer sannolikt fortsätta att vikta över lite mer till obligationer framöver. Jag har även fyllt på lite i Axfood efter det stora fallet.
I pensionssparandet har jag tidigt i oktober bytt en Indienfond mot en Amerikansk småbolagsfond.
Nu hoppas jag på att statslåneräntan följer sparräntan neråt. Det närmar sig 30 november då skatten på riskkapital som ställs till företagens förfogande sätts. (ISK o KF) Just nu divergerar dessa markant. Sparräntan sänks löpande medan statslåneräntan stiger oroväckande. Fn 2,02% vilket är högre än den var 1 januari. Vid oktobers ingång var den ännu lägre, 1,85%
Nu brann det hos mig.
Eftersom räntorna på inlåning tickar ner flyttar jag en del kapital som tidigare stått på räntekonton hos nischbanker till obligationer. För att göra detta måste pengarna först tas ut till ett bankkonto i min vanliga bank. Därifrån flyttar jag pengarna vidare.
Har tidigare funkat bra. Men nu inte längre.
Både Swedbank och Länsförsäkringar har infört spärrar på max 50tkr per 7-dagarsperiod. Allt för min egen säkerhets skull påstår de. Jag förklarar att det inte känns speciellt säkert att de inte ger mig tillgång till att själv bestämma vad jag gör med mina pengar. Men de tycker de att jag ska göra, risken för att jag blir lurad minskas säger det. Det här är rena dumheterna. Eftersom vanliga banker inte ger nämnvärd ränta så undviker jag att ha kontanter stående där, jag har dem för rena transaktioner. Då ska de ge f*n i att låsa min pengar.
 |
| Banken vill låsa pengar |
Det finns vägar runt detta genom att istället för banköverföringa betala via BG, det är än så läge accepterat. Många nischbanker använder denna metod för insättningar. Men varesig Avanza eller Nordnet har denna möjlighet. De hänvisar till Trustly. En tredjeparts lösning som jag då måste ge tillåtelse att gå in på mitt bankkonto och dra pengar. ALDRIG, då ökar nämligen risken att det kan bli fel eller att jag blir lurad.
Om inte det går att föra över pengar på ett smidigt och säkert sätt är jag beredd att titta på andra aktörer.
Jag kan inte vara den första som fastnat i denna fälla? Hur gör andra med större transaktioner nu för tiden? Någon som vet hur man sätter in pengar på Montrose?
Skrev nedanstående brev till både Avanza och Nordnet då jag ser detta som ett stort problem för mig. Får se hur de svarar.
Angående att flera banker infört begränsningar i banköverföringar
Hej
Jag sitter just nu och ska sätta in pengar på mitt konto hos er. Problemet är att ett flertal banker infört spärrar på banköverförningar på max 50.000kr per vecka. Att göra överföring högre än detta är mycket bökigt. Swedbank t.ex kräver att jag går in på ett bankkontor med kontoutdrag mm. Länsförsäkringar kräver att jag mailar över kontoutdrag mm.
Allt detta gör att banköverföringar idag blivit praktiskt mycket svårhanterligt. Att föra över 600tkr tar 12 veckor, helt orimligt. Jag vill heller inte ge tredje part, typ Trustly, tillgång till att dra pengar från mina konton.
Ett enkelt sätt att lösa detta hinder är att istället för banköverföringar göra BG betalningar. De är än så länge okay att göra. Många nischbanker har detta system, med ett BG-konto och att kontonumret på kontot dit pengarna ska skrivs som OCR.
Ni har idag inte denna möjlighet, är det något ni planerar att införa? Eller har ni någon annan, utöver tredjepartslösning, sätt att sätta in pengar på mitt konto hos er?
Dagens situation är orimlig och möjligheten att kunna flytta kapital utan att ge tredje part tillgång till mitt bankkonto är en dealbreaker för var jag kommer göra framtida affärer.
Hälsningar
Tole
Efter att klivit av arbetslivet märkte jag att det blev för mycket stillasittande. Har aldrig gillat gym, iofs eller inte gett det chansen på riktigt. Tänkte det var dags att pröva nu. Något måste jag göra om jag vill hålla mig i trim och åtminstone vidmakthålla en acceptabel kondition. Allt för att leva och lyckas få tillbaks de statliga pensionsavgifterna som betalts med min lön. En rent ekonomisk fråga alltså 😀
Nackdelen är att han tränar för att få stora muskler, jag tränar för att må bra och vill blanda med kondition. Han kan bara eftermiddagar/kvällar, jag föredrar förmiddagar.
Fördelar är att han kan förklara och visa vilka av dessa vansinnesmaskiner jag ska använda och hur. Samtidigt är det skoj att träna tillsammans med honom och hans kamrater. (Har vant mig vid och tycker inte längre att det är pinsamt att behöva minska vikterna när det är min tur.)
Det brukar förekoma tidningsartiklar då och då om hur vanligt det är att köpa årskort på hösten eller vid nyår för att sedan snabbt tröttna och sluta. Jag har bestämt mig för att inte hamna i denna kategori. Mitt mål var att träna på gymmet 2 gånger per vecka. Verkade lagom. Men till min stora överraskning har jag uppskattat detta med gym. Trodde jag aldrig. Det som sporrat mig är utöver umgänget är även att jag snabbt märkt skillnad. Nej inte så att det syns på mig, tyvärr inte alls! Men jag har kunnat öka belastningen och bibehålla antalet repetitioner, även ökat längden på konditionspassen samt även där sakta börjat öka belastningen. Nu tränar jag med min son och hans kamrater så ofta det passar och däremellan kör jag själv. Det blir mellan 3 och 4 pass i veckan totalt.
Efteråt mår jag bra, känner mig nöjd och glad. Förstår att detta skulle kunna bli en drog, men jag vill ju inte köra för mycket så jag tröttnar. Det ska heller inte vara ett självändamål att gå dit, jag gör det för att må bra. Målet är fortsatt 2 gånger i veckan, men det är skoj. Det segaste - tråkigaste - är att starta ett konditionspass. Fast det ger tillfredsställelse när man märker att orken ökar. Som extra motivation har jag en ljudbok som jag bara lyssnar på under konditionspassen, då går de fortare och blir lite roligare.
Någon som kräver styrka och framför allt kondition är enduro
Bilder från startkuran i Gotland Grand National som gick av stapeln i lördags
 |
| Starten i GGN |
 |
| Samma ögonblick från annan vinkel |
Jag har sett begreppet F-kvot, eller frihetskvot, nämnas av flera bloggare. Senast av av bloggaren Kalkyl. Själv har jag aldrig använt denna parameter på mitt eget sparande. Jag har mer tittat på marginal i kr och ören, men en kvot ger en mer grafisk bild av marginalerna. Föra att få fram en kvot (F) krävs en täljare (inkomst) som delas med en nämnare (utgift).
.jpg) |
| Frågade ChatGPT hur frihet såg ut på bild |
Jag för löpande bok på utgifter månad för månad. Dessa sammanställs med snittutgift per månad och visas för löpande 12 respektive 24 månadersperiod. Här kan jag se hur trenden för utgifterna är samtidigt som jag får ett budgetunderlag.
Tidigare bokförde jag var månad som en klumpsumma utan vidare specifikation. När jag för knappa ett år sedan på allvar tänkte tanken att kliva av arbetslivet ville jag se lite mer specifikt vart pengarna gick. Jag hade en hyfsad koll, men ingen riktig statistik att räkna på. Ville enkelt se vad utfallet faktiskt skulle bli om man skruvade på vissa utgifter. T.ex. om jag skulle öka/minska på restaurangbesök och ändra på matkostnaden, skulle det göra någon reell skillnad? Var dessa summor sådana att det kan påverka ekonomin på riktigt, eller är det bara summor som sticker i ögonen tillfälligt? Lika så med telefon, bil mm.
Jag började kategorisera utgifterna. Inte väldigt detaljerat, men lite mer än tidigare. En kategori jag införde var ExtraOrdinära, EO. Låter dramatiskt, men här lägger jag in de utgifter som jag mer ser som utgifter som inte egentligen är mina, men som jag vill betala. Det rör sig ofta om när jag hjälper barnen. T.ex så betalar jag fortfarande deras CSN lån, betalar för deras bilars verkstadsbesök, däck, köpt möbler när de flyttat od. Jag har även lagt större utgifter som känts som lite onödiga och/eller som bör skrivas av över längre tid. T.ex större underhåll av sommarstuga, köp av ny bil. (Köpte ny bil i somras.) När något hamnar i EO lägger jag till en kommentar vad utgiften avser så det är lätt att gå tillbaks och snabbt få en överblick över dessa utgifter separat.
Det svåra är ibland gränsdragningen för vad som hör till kategorin EO respektive de andra kategorierna. Först tänkte jag att allt som inte var nödvändigt skulle sorteras till EO. Jag skulle då få ett absolut minimum som behövdes för att överleva. Det är bra ur ett katastroftänk, (jag tänker ofta vad är det värsta som kan hända), men så vill jag inte leva. Beslöt mig för att utgifterna ska spegla alla faktiska normala utgifter för vårt hushåll, och EO icke ”normala”. Dessutom vill jag inte snåla, utan är beredd på att utgifterna kan koma att öka. Då vill jag ha en korrekt normal bas att utgå ifrån, så det inte spårar ur. Jag vill ju kunna leva mer, inte sitta och dumsnåla nu när jag äger min tid. Men på en långsiktigt hållbar nivå.
Eftersom jag har relativt bra koll på många utgifter och goda marginaler så skulle skruvande på dessa utgifter givetvis påverka, men mest på marginalen. Inget som på riktigt skulle förändra livsstilen. Men genom att följa regelbundet så kan man snabbt se om något sticker i väg utan att det skapa ett mervärde. Man kan då ta ställning till om det ska åtgärdas eller inte. Eller man kan även tvärt om se att man kan unna sig lite mer utan att det gör så mycket.
Det som påverkar mest är just EO. Men det är som det ska, de utgifterna kan minskas om nödvändigt, och kommer nog även göra det automatiskt då barnen blir mer o mer självständiga.
Detta om utgiftssidan, angående inkomster som RE så finns det primärt tre eller möjligen fyra kategorier.
Sparat kapital
Privat pensionssparande (IPS)
Tjänstepension
Statlig pension.
Hur man ska räkna på detta finns olika varianter för att få fram F-kvoten. Som jag förstår det så använder många utdelningar och ränteintäkter som parameter för att få fram denna kvot. Det fungerar bra om man avser att bara plocka ut faktiska utdelningar och inte sälja av något. Bra om man har investerat med utdelning som primär faktor. Själv har jag lockats av både utdelning och tillväxt. Att bara räkna på utdelningar skulle därför bli fel för mig. Jag ser därför till hela kapitalets storlek på sista raden där utdelningar bakats in.
När jag tittar på möjligt långsiktigt hållbart uttag från sparat kapital ser jag på uttag enligt Vanguards dynamiska modell. Eftersom bloggaren Utdelningssmalanningen frikostigt delat med sig av ett programmerat excelark för detta, har jag kopierat det. Jag tycker dock att den har onödigt lång eftersläpning. Den räknar på historiska år innan uttag startar. Den släpar därför hela tiden ett år. Jag har justerad den så det inte blir någon eftersläpning. Har även lagt in så den räknar bort och avsätter kapital till ISK/KF skatten. Resultatet blir då kapital att ta ut efter att skatter, (ISK/KF och ev REA-skatter, är betalda). Jag har även räknat med 4% uttag som bas. Ofta anses denna modell klara av 5% uttag eftersom den är flexibel, men jag är konservativ.
IPS består av aktier/obligationer och uttaget är flytande år från år. Årsuttaget sätts en gång om året baserat på IPS-värdet den dagen. Denna pensionen kommer alltså att årsvis öka/minska med IPS’s utveckling.
Tjänstepensionen är delad mellan ITP1 och ITP2. ITP2 är en fast summa ut per månad som baseras på min slutlön och tjänsteår och inflationsjusteras. Denna är alltså fast och ska inte ändras oavsett hur börsen går.
ITP1 är fondförsäkring och kommer att förändras med fondernas värdeförändring.
Statliga pensionen kan jag inte få ut i dagsläget då jag är för ung. Först om fem år får jag tillgång till denna enligt nuvarande plan. Den syns därför inte i min F-kvot idag.
Pensionsutbetalningarna tas från uttagsplaneringen på MinPension.se
Uttag enligt Vanguards dynamiska modell 4%. Bägge efter idag kända skatter, inkl inkomstskatt.
Eftersom både utgifter och inkomster inte är fasta utan klart variabla så kommer F-kvoten även den kunna variera. Det behövs alltså en marginal för att tåla dessa variationer. Samtidigt som man vill stabilisera både inkomster och utgifter i rimligaste mån. Utifrån dagens kända värden så är min rullande 12 månaders F-kvot när jag startar pensionsuttagen, vilket jag planerar att göra i februari 2025.
F-kvot
12 månader exkl EO 2,6
12 månader inkl EO (Utan sensate bilinköpet) 1,8
12 månader inkl EO och 10 års rak avskrivning av bilen 1,6
Även om börserna är avvaktande i väntan på utfallet för rapportsäsongen som långsamt dragit igång denna vecka, så är det trevligt att notera att portföljerna trots detta sakta stiger vecka för vecka.
Vad som inte är lika trevligt att notera är att statslåneräntan, som i sin tur styr ISK-skatten, även den stiger vecka för vecka. Den har nu stigit 4 veckor i rad. Räntan som gäller för nästa vecka är 2,04%. Detta är högre än den var vid nyår 2024. Återstår 6 veckor innan skattesatsen för ISK/KF sätt för 2025.
Nuvarande trend går tyvärr åt fel håll. Det lutar åt att vi får ytterligare ett år med hög skatt på sparande och utlåning av riskkapital till svenska bolag. Ett riskkapital som gynnar svenska småbolag och i förlängningen AB Sverige och arbetsmarknaden.
Hopas ni alla får en trevlig helg
Jag har sakta tagit tag i sådant som jag skjutit upp många gånger. Just nu gick jag i genom gamla papper och hittade några minen - mina gamla aktiebrev. Visar några av dessa där jag fortfarande äger aktierna.
 |
| Alfa Laval inköpt 1989 |
Utvecklingen har onekligen gått framåt när man sliper gå in på en bank för att köpa / sälja aktier, samt hålla reda på aktiebreven. Aktiebrev som förvarades i bankfack då de var beviset på att man faktiskt ägde aktierna. Jag kommer ihåg när aktiebreven upphörde och ersattes med registrering på VPC (Värdepapperscentralen). En googling ger att detta skedde 1989. Så två av mina inköp måste ha varit precis i övergångsfasen. Då fick man utdrag från VPC om vilka aktier man ägde. När Internet dök upp kunde man logga in på VPC för att se på sitt VP-konto vilka aktier som var registrerade på sig. Dock inga kursuppgifter, bara bolag och antal aktier. Jag vill minnas att de var bökigt att logga in och få fram informationen. Nu för tiden har VPC bytt namn, men de sköter t.ex aktieböcker och registrerar värdepappershandel.
 |
| ASEA (numer ABB) inköpt 1989 |
Det skulle vara roligt att gå igenom vad faktisk värdetillväxt de har gett. De har gett utöver utdelning av cash även delat ut bolag samt splittar, fusioner. Men att göra en sådan sammanställning spar jag till någon annan dag.
 |
| Handelsbanken inköpt 1987 |
Kallt ute och alla radiatorer kalla. Men härliga 23º varmt inne. Vedspisen arbetar på fint. Har ännu inte tänt kakelugnen, det får vänta til...
