Just nu har vi en konflikt på arbetsmarknaden.
Vårdförbundet anser att deras medlemmar inte klarar av 40 timmars arbetsvecka, de går i konflikt för en arbetstidsförkortning.
Samtidigt har LO beslutat att prioritera en arbetstidsförkortning från 40 till 30 timmars arbetsvecka i kommande förhandlingar. Som en sidonot tillägger de att om de inte lyckas få till detta genom förhandling är det inte främmande för att låta sitt politiska organ, S, driva denna fråga genom lagstiftning.
Vad är då en rimlig arbetstid?
Beror nog på vem man frågar, och vem som ska betala. Jag har flera bekanta som arbetar som läkare. Detta skrå, som har ett betydligt större ansvar än sjuksköterskor, anser att 40 timmars arbetsvecka inte är något problem. Tvärt om tar de gärna extra jourer samt arbetar 7 dagarsveckor. Med både dag och nattpass blandat. De kan komma upp i långt över 40 timmar per vecka utan att anse att de är överarbetade eller att patientsäkerheten är hotat. Men för detta får de en mycket rundhänt kompensation. Jag tror att de ofta tyvärr ser genom fingrarna med patientsäkerheten, eller att de har en dålig självinsikt i hur deras hjärnor fungerar efter deras frivilliga men långa arbetsveckor. Här anser jag att lagstiftning är på plats. Kommer jag in på akuten svårt skadad vill jag inte ha en läkare som har jobbat 20 av de senaste 24 timmarna. Jag har ibland diskuterat denna situation med läkarbekanta, men de ser inte problemet. Återigen - jag tror att deras syn är upptagen av att se på ersättningen.
Nå, sjuksköterskorna då? Jag har inte varit i deras situation, så jag har svårt att uttala mig tvärsäkert. Men sett till vårdkvalitén för patienter så är det inte där problemet ligger, och lagstiftning behövs. Skulle vi lagstifta om max 30h/vecka för en sjuksköterska medans läkarna kan överskrida detta. Helt orimligt.
Samtidigt när nu Region Skåne går ut med att en övertidsblokad är samhällsfarlig så behöver nog även de rannsaka sig själva. Ska verksamheten kräva konstant övertid av personal så har de inte förstått sitt ansvar att bemanna korrekt. Man kan inte kräva av personal att konstant under längre tid arbetar övertid för att Regionen totalt misslyckats med sitt uppdrag. Alternativt om nu sjuksköterskorna ska ta chefernas och politikernas ansvar och lösa deras tillkortakommanden bör även lönen flyttas från dessa chefer till sjuksköterskorna. Hög lön har cheferna de för att de har ett ansvar, lägger de över ansvaret på underställda bör även lönen följa med. Detta löser visserligen inte problemet med 30h arbetsvecka, men sjuksköterskorna kan då liksom läkarna förströ sig med att titta på ersättningen åtminstone.
Ser vi ett steg längre
Att förhandla fram eller lagstifta om kortare arbetstid, om det nu skulle bli aktuellt, hur agerar LO när politiker driver igenom högre pensionsålder? Tar de konflikt eller hotar att använda S för att återställa tidigare pensionsålder, eller åtminstone inte höja nuvarande? Har vi hört Magda strida för återställd eller fryst pensionsålder?
Vi kan inte med ena handen säga att vi måste arbeta längre upp i åldern (dvs mer) och höja pensionsåldern samtidigt som vi säger att vi ska arbeta kortare veckor (dvs mindre). Min erfarenhet säger mig att man är piggare och orkar mer som ung än som gammal. Det logiska då vore att återställa pensionsåldern till 65år så att folket orkar arbeta 40 timmar i veckan. De som nu är unga och inte orkar med en 40 timmars vecka, hur ska de orka en 30 timmars arbetsvecka när de är 70? Och om de får välja, vill de unga jobba till 70-75 för att kompensera en kortare arbetsvecka.
Man kan inte både ha kakan och äta den. Ska vi arbeta mindre - återställ pensionsåldern. Sänk inte veckoarbetstiden, för då höjs pensionsåldern ännu mer och snabbare.
