När jag planerar mina kommande pensionsuttag vill jag se hur skatten påverkar. Som pensionär till och med uppnådd riktålder betalar man skatt enligt kolumn 6 i skattetabellen. Det är högsta skatten på inkomst i Sverige. På löneinkomster är skatten lägre, kolumn 1. För att grafiskt se hur det slår ritade jag upp denna graf för skattetabell 33, vilken gäller för mig.
 |
| Skattekurva Tabell 33 Kolumn 6 |
Man spar skatt på att ta ut lägre summor. Men om man vill leva på pensionen utan att ta av fri kapitalbas kan man kanske behöva komma upp lite. Fram till ca 35tkr stiger skatten, därefter planar kurvan ut, med tom sjunkande marginalskatt. Fram till ca50tkr då den stiger med kraftigt ökande marginalskatt. Men mellan ca35 och ca50tkr är det förhållandevis plan kurva. Om man inte klarar sig på låga pensionsuttag är det någonstans på på denna plana del som kan vara bra att sikta på.
Från och med året efter uppnådd riktålder sjunker skatten ordentligt. Då betalar men enligt kolumn 2.
 |
| Skattekurva Tabell 33 Kolumn 2 & 6 |
Som synes spar man mycket skatt på skjuta på uttagen till efter uppnådd riktålder.
Men det finns faktorer att väga in.
- Först det uppenbara - åtminstone jag vill pensionera mig nu, inte sen.
- Tar man inte ut pension så det räcker behöver man även tulla på kapitalbasen, som annars står orörd och växer till sig ytterligare.
- Om man har väldigt låga uttag först för att sedan öka så kan totala skatten som betalas bli högre. Det blir lite av en gungbräda där det finns en skatteoptimal jämviktspunkt någonstans, beroende på vilket pensionskapital man har.
För att se hur olika uttag slår för mig över tid gjorde jag ett kalkylark. För att begränsa mig, men ändå få en realistisk överblick att planera ifrån utgick jag ifrån att titta på de första 10 åren av pensionen. Det är under dessa 10 år man skiftar från skatt enligt kolumn 6 till 2. Vidare delade jag upp uttagen i två nivåer på fem år vardera, dvs tio år tillsammans. Jag börjar med pensionsnivå 1 under fem år för att sedan växla över till pensionsnivå 2 ytterligare fem år. Tanken var att på så sätt se vad det ger att skjuta på utbetalningar så att mer tas ut när skatten sjunker. Samtidigt se vilka nettointäkter det ger. Kalkylarket har även valbar pensionsålder, dvs att antal år med skattekolumn 6 resp 2 förskjuts i motsvarande grad.
Mina olika nivåer på pensionsnivå 1 o 2 tog jag fram med hjälp av uttagsplaneraren på minpension.se där jag laborerade med när olika pensioner startade uttag.
För exemplet här valde jag några jämna typexempel för att visa på hur det kan slå. Jag räknar utan någon tillväxt och med statiska uttag. Det gör att totala bruttouttagen under dessa 10år blir lika oavsett hur man väljer, det som varierar är endast skatten. Jag använder 2025 års skattetabell 33 för ej kyrkomedlem.
Resultatet ger en optimal balans mellan dessa två val av pensionsuttag, samt visar vad det kostar att välja annat än det optimala uttaget. Man kan även se vad nettointäkterna blir under de olika nivåerna.
 |
| Pensionsålder 59 år |
Nedanstående tabell visar samma sak men om man tar ut pension först från 65 års ålder.
 |
| Pensionsålder 65 år |
Som ni ser kan man i detta exempel teoretiskt spara 271.740kr i skatt på att skjuta på pensionen från 59 till 65. En extra skattekostnad på 3.774kr per månad i snitt.
Nedan ser man varje vald ålder att starta pensionsuttag som en linje. På X-axeln visas val av uttag under de två femårsperioderna, och Y-axeln ger total nettopension under de första 10 åren. (Brutto är alltid 4.800 000kr i dessa exempel.)
Som syns är staffskatten på oss unga pensionärer väldigt stor. Men valet att skjuta på pensionen och arbeta längre är inget val för mig. Men det är alltid viktigt att veta vad valen man gör kostar. Detta är också anledningen till att det, av ekonomiska skäl, ofta är olönsamt att ta ut pension tidigt för att placera den själv och tro att man får bättre avkastning. Man har väldigt stor uppförsbacke pga skatten. Ser man sen på tillväxt så är kapitalskatten avsevärt lägre på pensionsplaceringar vs te.x ISK och KF.
Anledningen till att jag nördat ner mig i dessa siffror är att jag vill minimera skatten totalt, men ändå leva på pensionen i första hand och behålla min fria kapitalbas som extra buffert.
Ovanstående skulle kunna ge näring till till "one more year" syndromet. Men man har bara ett liv och då får det kosta. Men visst är det surt att staten straffar så hårt för att man arbetat och väljer att ta ut min pension tidigare än de vill.
Jag bryr mig inte öht om vad som trillar ut vid olika åldrar. Kanske lite oansvarigt av mig, men även för mig är det den tidigare åldern som hägrar oavsett. Mitt resonemang är hyperenkelt,,,jag ser till att jag är med marginal självförsörjande från mitt privata pensionsinvesterande. Sedan får tjänstepension och vara REN BONUS.
SvaraRaderaHej
RaderaJag tänker nog lite annorlunda.
Även om jag skulle klara mig utan pension så är alla delar av ekonomin lika viktig och jag vill att var del används klokt. Pensionen har jag arbetat för och byggt upp under flera år. Lika självklart som att jag placerar pengar på kontot med högsta räntan så är det lika självklart att jag vill få ut maximalt av pensionen. Vad nu maximalt är, det vet vi inte eftersom vi som tur är inte vet hur länge vi lever.
Jag ser det som att ju bättre jag planerar pensionsuttagen, desto mindre behöver jag ta från kapitalbasen. Kapitalbasen är den verkliga tryggheten, men om jag till stor del kan leva på pension så kommer denna kapitalbas att växa och till slut varandra vidare till nästa generation och skapa trygghet även där.
Oavsett är det något av ett intresse jag har att investera. Att då helt bortse från vissa delar i planeringen ligger inte för mig. Dessutom gillar jag att räkna, vrida och vända på tankar. Bra hjärngymnastik om inte annat.