Årets förhoppningsvis dyraste månad är avklarad
Sent om sider kommer sammanfattningen av januari. Det är märkligt hur mycket det finns att göra när man slipper arbeta. Har därför skjutit på denna sammanställning.
Totalt var januaris utgifter över tre gånger snittutgifterna för löpande både 12 och 24 månader. Orsaken till detta är gjord fyllnadsbetalning till Skatteverket. Till stor del bestående av 2024 års schablonskatt på ISK som delvis pyntades in. Kvar är knappa 20tkr som betalas i maj. Utöver skatteinbetalningen låg utgifterna stabilt där de brukar hamna, vare sig högre eller lägre.
Annars var januari en åter en månad med svängande resultat. Efter en stark start fick jag nytt ATH tre veckor in i månaden, för att under sista veckan uppleva en störtdykning på måndag. Denna störtdykning, orsak av DeepSeek hysteri, återhämtade sig delvis men inte helt under veckans sista fyra dagar. Bl.a. Nvidia och Microsoft slutade månaden som fortsatt skadeskjutna. Det är svindlande summor i kronor som rusar upp och ner i dessa svängningar. Det fria kapitalet slutade årets första och förhoppningsvis dyraste månad på +3,6%. En resultatmässigt riktigt bra månad.
Januari har fått bra draghjälp av bl.a. guld o silvergruvor samt fintech, två branscher som återigen gått starkt. Även svenska innehav har generellt gått mycket bra.
 |
| Pengapåsen riskerar bli sjösjuk av vågorna |
Riskhantering
Eftersom jag kommit till en storlek på mitt fria kapital där nedgång gör betydligt ondare än vad motsvarande uppgång ger tillfredsställelse så har jag funderat på att ytterligare minska risken i portföljen.
Jag har idag ett räntesparande som täcker ca tre årsutgifter för oss. Detta är en buffert som är tänkt att kunna få oss igenom perioder med kraftigt sjunkande börs utan att behöva sälja av. Däremot har jag inte tänkt ta av dessa medel för att fylla på investeringarna om/när det kommer en nedgång. Jag funderar nu på att sakta öka denna del som ligger delvis utanför börsen och till lägre risk till det dubbla. Dels för att kunna tackla ännu större och längre nedgångar, samt även kunna ta av dessa medel och fylla på med om det blir en större svacka.
Min tanke är att under en period framöver ta 20% av tillväxten och flytta över till alternativa investeringar med lägre/annan risk än aktier. På så sätt bibehålls tillväxten i aktiemarknaden till stor del, samtidigt som en mindre del slussas över säkrare/annorlunda tillgångsslag. Det känns som rätt tillfälle att ”beskatta” kapitalets tillväxt nu när många börser står på eller nära ATH. Både säkra upp för framtida investeringar samtidigt som tillväxten får fortsätta, men med något lägre hastighet. (Om den nu fortsätter?)
Har du några alternativa investeringar som inte korrelerar med börsen?
Ja fyllnadsinbetslningen av skatten tog hela sparsumman för januari, känns inget vidare. 2 månaders frist sen åker en ca lika stor mängd in av aprillönen...
SvaraRaderaLåter klokt med spar utanför börsdansen, inte där än men kommer göra ungefär så när jag väl är där.
Hej, frågan är hur man ska placera dessa medel. Målet är att de ska vara minst inflationssäkrade, vilket inte går med bara rena ränteplaceringar.
RaderaIdag har jag en blandning av räntor och obligationer, det får upp avkastningen till priset av lite högre risk.
Skulle vilja hitta ytterligare någon investering som är någorlunda säker och ger minst inflationen i tillväxt. Har funderat på råvara or, har t.ex redan fysiska guld o silver ETFer. Men även de tenderar att sjunka när de blir panik och sell-off på börsen. Räknar därför inte riktigt in dessa i de mer riskfria sparandet, även om de i längre svängningar kan gå åt motsatta hållet som aktier. Men de ger åtminstone en viss diversifiering.
Frågan är om inte det allra bästa ändå är att åka med på ett vanligt räntekonto? Du har ju redan både guld+silver ETFer (själv saknar jag sådant). Obligationer kan ju vara ett alternativ men återigen är grundfrågan om det kanske ändå inte känns allra bäst att bara ligga på ett ok räntekonto?
RaderaDu har rätt, det blir en kombo av ränta och obligationer. Men det vore skoj att hitta ytterligare en diversifieringen.
RaderaTidigare kunde man VÄLJA att räntespara med något högre risk, vilket betalade sig med 3 till 4% högre ränta än det riskfria. Med en liten del i detta räntesparande kunde summan av detta och det riskfria bli helt inflationsskyddat. Bl.a. Akelius lånade in pengar på detta sätt till sitt Cypernbolag.
Som tur är har vi myndigheter som är så kloka att de inte anser att vi själva ska bedöma vilka risker vi vill ta. Så de förbjöd alla ränte konton utan insättningsgaranti, varpå denna möjlighet att inflationsskydda försvann. Tur vi har så omtänksam stat att de gör riskbedömningar åt oss sparare. De hänvisar istället till betydligt mer riskfria Svenska Spel eller Kombilotteri. Där behöver man inte fundera, där vet man att man förlorar.
Bra tillägg som vanligt Tole! Ja visst har vi i Sverige en väldans tur att vi har en så fin och omtänksam stat! Hur skulle vi klara oss utan den?
RaderaJag har allokerat över till företagsobligationer en del under hösten, och funderar på att öka den andelen.
SvaraRaderaDessutom ökar jag andelen Sverige på bekostnad av globalt.
Hej, jo initialt blir det nog i obligationer och ränta de hamnar.
RaderaMöjligtvis även kanske några riktigt stabila defensiva bolag. Men som jag skrev ovan skulle jag vilja hitta ytterligare ett stabilt lågavkastande men inflationsskyddat ben att stå på.