”Just think of it as hobby that got out of hands”

 Mr Bates vs the Postoffice

Jag läste om denna miniserie när den släppes i England. Hade innan dess inte uppmärksammat detta drama, men tyckte att det lät sevärt. 

Den finns bakom betalvägg i Sverige, men utomlands finns den på gratiskanaler. Åtminstone om man använder VPN.

"Mr Bates vs the Postoffice" är en dokumentär tv serie som granskar den långvariga rättsliga striden mellan Alan Bates, en tidigare postmästare, och den brittiska Postoffice. Serien belyser den enorma skandalen som uppstod kring det felaktiga datorsystemet Horizon, vilket användes av postkontor över hela Storbritannien. Systemet, som introducerades 1999, innehöll flera buggar och tekniska problem som resulterade i att många postmästare felaktigt anklagades för förskingring, stöld och bokföringsbrott.

Alan Bates, tillsammans med flera andra postmästare, upptäckte att systemets felaktigheter orsakade stora finansiella underskott som de inte kunde förklara. Trots detta insisterade Postoffice på att felen låg hos postmästarna själva och inte i deras system. Detta ledde till rättsliga åtgärder där många postmästare dömdes, vissa till fängelse eller tvingades betala stora summor pengar och fick sina liv och rykte förstörda.

Serien följer Bates och hans kamp för att avslöja sanningen bakom Horizonsystemet och hans strävan efter rättvisa. Genom intervjuer, arkivmaterial och återgivningar av rättsprocesser, skildrar "Mr Bates vs the Postoffice" de personliga och juridiska utmaningar de drabbade postmästarna mötte. Serien belyser också det långsiktiga rättsliga och offentliga trycket som till slut tvingade Postoffice att erkänna sina misstag och kompensera de felaktigt anklagade postmästarna.

Denna tvserie är inte bara en dokumentation av en stor rättsskandal, utan också en berättelse om uthållighet och rättvisa, som visar hur en grupp individer framgångsrikt utmanade ett stort och mäktigt företag för att återfå sin heder och rättvisa.

Totalt berördes enligt serien 3.500 postmästare, 700 blev dömda varav 236 till fängelse. 4 st begick självmord.

Serien är på 4 avsnitt om ca 50 minuter. Det finns även ett fristående avsnitt där några av de verkliga postmästarna intervjuas. En mycket sevärd miniserie om en modern rättsskandal som hände alldeles nyss. Även lite läskig om hur liten man är som medborgare när ett statligt företag gör allt för att rädda sitt eget ryckte.

Och rubriken ”Just think of it as hobby that got out of hands”? Det är Mr Bates kommentar till sitt engagemang i att driva frågan 😀

Förbereder IPS för uttag

Jag har börjat anpassa IPS för uttag

I många (inte alla) fungerar uttagen så att inför nytt uttagsår gör banken en reservation på kontot för hela kommande års uttag. Detta behöver då finnas tillgängligt på IPSen som cash. Värdet som reserveras är IPSs totala dagsvärde delat med antalet kvarvarande utbetalningsår. Dvs om värdet råkar sjunka just innan reservationen görs så påverkas hela kommande års uttag. Detta även ifall det är en tillfällig dipp. Det gör att planeringen blir lite märklig. Dels ska man tänka kortsiktigt för att ha en stabil förutsägbart uttag. Samtidigt är det flera år inan sista uttaget görs vilket gör att man vill vara mer långsiktig för att få bättre värdeutveckling. 

Kanske vore det smartaste att sälja en stor del, kanske 50%, av aktierna och sätta i obligationsfonder. Men eftersom jag kan tåla lite kast år från år i uttag så är min plan att under var år bit för bit föra över från aktier till obligationsfonder för nästkommande års uttag. Eftersom jag tänkte ta ut på 5 år så ska jag inför första året ha 20% i obligationsfonder. Min första IPS har jag redan gjort denna omplacering. I två omgångar har jag sålt av Nvidia, den senaste förra fredagen. Att välja att sälja Nvidia var lätt eftersom den växt sig obekvämt stor i IPSen. Efter att jag sålt av för drygt ett års uttag så väger Nvidia fortfarande knappa 30% av denna portfölj. Vad jag ska sälja i den andra är svårare. Investor är klart störst, men samtidigt är den och Lundberg de som jag tänkte spara till sist. Blir nog att skala lite här och där.

Nvidia 

Min portföljer

Jag har under sidan Portföljer lagt ut innehaven i mina IPSer om ni är nyfikna. Andra portföljer kommer senare. Själv tycker jag det är mycket givande att se hur andra tänker och resonerar samt vilka innehav de defakto själva har. Ibland hittar man något som man blir nyfiken på. Själv gör jag väldigt få affärer, det är ovanligt att jag säljer och omplacerar, mest har jag köpt. Men eftersom avdragen för IPS upphörde för länge sedan har dessa inte fyllts på, utan har fått stå på tillväxt med få omplaceringar. Därav att de spretar och fördelningen är minst sagt ojämn. Detta syns på t.ex just Nvidia. Gjorde några inköp 2020 och sedan dess har jag fram till för en månad sedan senast sålt av en gång. Nu blev det två försäljningar till.

Ska vi arbeta mer eller mindre?

Just nu har vi en konflikt på arbetsmarknaden.

Vårdförbundet anser att deras medlemmar inte klarar av 40 timmars arbetsvecka, de går i konflikt för en arbetstidsförkortning.

Samtidigt har LO beslutat att prioritera en arbetstidsförkortning från 40 till 30 timmars arbetsvecka i kommande förhandlingar. Som en sidonot tillägger de att om de inte lyckas få till detta genom förhandling är det inte främmande för att låta sitt politiska organ, S, driva denna fråga genom lagstiftning.

Vad är då en rimlig arbetstid?

Beror nog på vem man frågar, och vem som ska betala. Jag har flera bekanta som arbetar som läkare. Detta skrå, som har ett betydligt större ansvar än sjuksköterskor, anser att 40 timmars arbetsvecka inte är något problem. Tvärt om tar de gärna extra jourer samt arbetar 7 dagarsveckor. Med både dag och nattpass blandat. De kan komma upp i långt över 40 timmar per vecka utan att anse att de är överarbetade eller att patientsäkerheten är hotat. Men för detta får de en mycket rundhänt kompensation. Jag tror att de ofta tyvärr ser genom fingrarna med patientsäkerheten, eller att de har en dålig självinsikt i hur deras hjärnor fungerar efter deras frivilliga men långa arbetsveckor. Här anser jag att lagstiftning är på plats. Kommer jag in på akuten svårt skadad vill jag inte ha en läkare som har jobbat 20 av de senaste 24 timmarna. Jag har ibland diskuterat denna situation med läkarbekanta, men de ser inte problemet. Återigen - jag tror att deras syn är upptagen av att se på ersättningen.

Nå, sjuksköterskorna då? Jag har inte varit i deras situation, så jag har svårt att uttala mig tvärsäkert. Men sett till vårdkvalitén för patienter så är det inte där problemet ligger, och lagstiftning behövs. Skulle vi lagstifta om max 30h/vecka för en sjuksköterska medans läkarna kan överskrida detta. Helt orimligt.

Samtidigt när nu Region Skåne går ut med att en övertidsblokad är samhällsfarlig så behöver nog även de rannsaka sig själva. Ska verksamheten kräva konstant övertid av personal så har de inte förstått sitt ansvar att bemanna korrekt. Man kan inte kräva av personal att konstant under längre tid arbetar övertid för att Regionen totalt misslyckats med sitt uppdrag. Alternativt om nu sjuksköterskorna ska ta chefernas och politikernas ansvar och lösa deras tillkortakommanden bör även lönen flyttas från dessa chefer till sjuksköterskorna. Hög lön har cheferna de för att de har ett ansvar, lägger de över ansvaret på underställda bör även lönen följa med. Detta löser visserligen inte problemet med 30h arbetsvecka, men sjuksköterskorna kan då liksom läkarna förströ sig med att titta på ersättningen åtminstone.

Ser vi ett steg längre

Att förhandla fram eller lagstifta om kortare arbetstid, om det nu skulle bli aktuellt, hur agerar LO när politiker driver igenom högre pensionsålder? Tar de konflikt eller hotar att använda S för att återställa tidigare pensionsålder, eller åtminstone inte höja nuvarande? Har vi hört Magda strida för återställd eller fryst pensionsålder?

Vi kan inte med ena handen säga att vi måste arbeta längre upp i åldern (dvs mer) och höja pensionsåldern samtidigt som vi säger att vi ska arbeta kortare veckor (dvs mindre). Min erfarenhet säger mig att man är piggare och orkar mer som ung än som gammal. Det logiska då vore att återställa pensionsåldern till 65år så att folket orkar arbeta 40 timmar i veckan. De som nu är unga och inte orkar med en 40 timmars vecka, hur ska de orka en 30 timmars arbetsvecka när de är 70? Och om de får välja, vill de unga jobba till 70-75 för att kompensera en kortare arbetsvecka.

Man kan inte både ha kakan och äta den. Ska vi arbeta mindre - återställ pensionsåldern. Sänk inte veckoarbetstiden, för då höjs pensionsåldern ännu mer och snabbare.

Min plan spricker

 Jag snubblar på mållinjen 

Jag blir förmodligen i närtid av med mitt jobb, lite snabbare än planerat. Och staten har ännu inte bestämt sig för när jag får disponera mina pensionspengar som jag själv tjänat in under många år. Framförhållning och ekonomisk planering - inget för den svenska staten. 

Det rör på sig, om än inte helt oväntat så tidigare än jag tänkt. Arbetsgivaren har planer på omorganisering av tjänster. Min tjänst ska outsourcas. Eller ska och ska, det har bit för bit redan pågått ett tag. Resultatet hittills har enligt mig fungerat mindre bra. Eftersom jag även ser vad kostnaden är vet jag att det även blivit dyrt. Övrig personal, som inte ser kostnader men påverkas av avbrott och problem med att utföra sina normala arbeten har bitvis varit upprörda då de tvingas sitta i långa telefonköer till en hjälpdesk som ändå inte lyckats lösa problemen. Men som arbetsgivaren säger, har man tagit fan i båten måste han ros i land. Och de har skrivit ett 5årigt avtal, så det är lika bra att gå all-in. Dvs min tjänst försvinner. Att detta skulle komma har jag givetvis sett komma, men min tanke var att jag skulle kunna vara till nytta och hålla mig kvar till nyår. Men nu blir det alltså tidigare.

 Riktålder - en osäkerhetsfaktor 

Om jag räknar baklänges så är min preliminära riktålder för pension 67 år. Riktålder är ett relativt nytt begrepp som styr förutsättningar för pensionsuttag mm. Man får ta ut statlig pension tidigast 3 år innan den fastställda riktålder. Dvs jag kan enligt min planerade riktålder ta ut min statliga pension tidigast när jag är 64 år. Grejen är att riktåldern är bara preliminär för min årskull, staten har gett sig själv mandat att ändra (höja) riktålder fram till 6 år innan den infaller. Dvs vill man planera att ta ut pension tidigt så får man bara 3 års framförhållning! Staten tycker inte att medborgare behöver mer än 3 års framförhållning när man planerar uttag av ett helt arbetslivs sparande, dvs pension. Det här med långsiktigt planerade av personlig ekonomi är inte viktigt, det är den signal jag får. Inte konstigt att man läser om medborgare som har problem att anpassa livet efter ekonomin när staten inte ser detta speciellt viktigt och ger förutsättningar för det. Men om vi nu hoppas att den preliminära riktåldern håller så passar det min kassaflödesanalys förträffligt att jag vid 59 år påbörjar uttag av tjänstepension med livsvarigt uttag. ITP’n toppar jag med uttag av privat pension, IPS, under 5 år. Då sinar IPSen lagom tills jag kan påbörja den statliga pensionen. Detta ger mig ett konstant kassaflöde som räcker för mina normala levnadsomkostnader. Och just 59 år råkar jag fylla första halvåret 2025.

Bingo - så såg min plan ut.

Nu sprack denna plan. Hur ska den justeras? 

Mina val är:

• Hitta annat arbete under ett halvår?
• Ta ut pensionen tidigare och under längre tid?
• Ta ut pensionen tidigare och få ett tapp i kassaflöde när IPS’n är slut?
• Leva på avkastning av kapital fram tills pensionsuttag?
• Gå på A-kassa om jag inte hittar nytt arbete/ingen vill anställa mig?

Hitta annat arbete under ett halvår?

Detta tror jag absolut vore roligt. Under en så begränsad tid kan nästan vilket nytt arbete som helst vara intressant. Det skulle dock behöva vara något som man har koll på och kan bidra till från dag ett, eller ett kortare projekt. Ingen arbetsgivare skulle lägga energi eller avsätta resurser på uppstart av en nyanställd under så kort tid. Finns sådana jobb? Säkert, men man måste ha lite tur med timing. Jag ska givetvis lägga ut lite krokar och se, men realistiskt så är chansen liten.

        Ta ut pension tidigare under längre tid?

Kan jag göra, men ser ingen vits. Eftersom jag inte slår i taket för statlig skatt med ett uttag på 5 år finns ingen anledning att ta ut den på längre tid. Då kan jag ska gärna ta ut den på kortare tid och lägga undan kapital till glappet i kassaflödet.

 

Ta ut pensionen tidigare och få ett tapp i kassaflödet när IPS’n sinat?

Fungerar. Jag har kapital så jag redan är finansiellt oberoende inom rimliga gränser. Detta kan jag ta av i glappet, som planerat skulle bli ca ett halvår. Men eftersom staten inte bestämt när jag får ta ut min pension ännu, så riskerar denna period att bli upp till ett och ett halvt år. Kapitalet räcker även till detta utan problem. Men jag är snål och budgeterar att jag bara ska behöva ta av mitt obundna sparande vid större eller oplanerade händelser. Tex man kanske behöver privat sjukvård? Huset brinner ner och behöver byggas upp? Större semesterresor, gärna med barn (och ev barnbarn någon gång)? Jag har även tänkt lämna ett större arv efter mig till barnen så de har en trygghet när de blir äldre. Med andra ord, kapitalet är en trygghet som jag kommer att utnyttja. Men för vanliga levnadsomkostnader har jag arbetat ihop en pension jag vill använda.

Leva på avkastningen av kapital fram tills pensionsuttag?

Samma resonemang som ovanstående.

Gå på A-kassa om jag inte hittar nytt arbete?

Fullt möjligt. Men eftersom jag inte har en inkomstförsäkring så blir ersättningen lite låg jfr mina nuvarande utgifter. Men det skulle räcka till en bas som sedan kompletteras med egna medel. Dessutom - har jag inget arbete vill jag gärna resa under vintern. Jag vet inte om man kan ha A-kassa och resa? Inom Sverige kan det inte gärna vara något hinder? Det är lätt att ta sig hem om man skulle bli kallad på intervju eller få ett jobb. Kanske är likadant inom EU? Det går snabbt att flyga hem från t.ex Kanarieöarna. Dessutom kan man söka och arbeta på distans. Jag vet inte vilka regler som gäller här? Men att få A-kassa och lämna EU låter inte rimligt. Skulle kännas som man missbrukade systemet, även om det går lika bra att söka jobb på resande fot. Jag får kolla upp vad som gäller.

Oavsett vilken väg det blir är jag grymt lycklig över att jag själv sparat ihop till ett eget kapital som jag själv styr över. Att inte vara hänvisad till statligt godtycke och en välvillig arbetsmarknad. Utan att ha haft FIRE som mål, har jag i stort sett hela mitt liv lagt undan och sparat. Detta gör att ovanstående frågor blir mindre viktiga. Jag kan faktiskt, inom rimliga gränser, göra det jag själv vill. Detta utan att göra avkall på mitt liv. Det är frihet som ger ro.

Uppesittarkväll - Nvidia redovisar

För övrigt blir det uppesittarkväll i kväll. Nvidia’s kvartalsredovisning i natt blir grymt spännande. Ska de slå förväntningarna igen? Eller når de ”bara” upp till förväntningarna och aktien gör ett magplask?