För ett tag sedan efterlyste jag fond/ETF riktad mot Europeisk försvarsindustri. Nu har WisdomTree i dagarna släppt just en sådan, förkortning EUDF.
Då dessa aktier just haft ett race upp som heter duga har jag ingen brådska med att köpa. Men dessa företag tror jag långsiktigt kommer få en massa statliga skattepengar slängda till sig. Innan pengarna ramlar in tar nog ett längre tag, men de kommer. Och då kommer pengaströmmen att vara under många år. Så vid lämpliga rekyler är nog detta en ETF jag långsiktigt kommer att köpa in mig i bit för bit.
Jag har just suttit ute i vårsolen med mitt förmiddagskaffe och lyssnat på en intressant podd. Det är senaste avsnittet från Barron's Streetwise. Fösta halvan tar de upp en studie om S&P500 under de senaste 125åren. Detta index är extra intressant då, om jag förstått det rätt, är det index som 4% regeln baseras på.
De gör givetvis detta utifrån ett amerikanskt perspektiv och talar om för och nackdelar för amerikaner att diversifiera sig till övriga världen. Grunden är givetvis samma för oss svenskar även om perspektivet och vad som är huvudvaluta blir lite annorlunda.
De är dessutom lite roligt utan att bli flamsiga. Några saker som lyfts är dagens farhågor om att mag7 är så dominerande. Som kontrast tar de upp att det inte är första gången indexet haft stor koncentration till få bolag. I början på förra seklet var indexet helt dominerat av järnägsaktier. Trotts att denna bransch idag är väldigt marginell så har indexet gått bra.
De tar även upp att det för var tidsperiod är en väldigt liten del (ca4%) av aktierna på S&P500 som drar, resten (ca 96%) underpresterar. Utan att köpa index är det svårt att hitta dessa 4% som är morgondagens vinnare. De framhåller t.ex. hur många som tidigt kom in i Nvidia pga att de köpte indexet.
I andra halvan av podden tar de upp möjligheter och svårigheter med att hedga mot nedgång. Varför det är lätt att gå fel med optioner om man inte har ett specifikt syfte och en kort tidsram. Att under längre tid hedga mot en generell nedgång är mycket svårt.
Oavsett om man är indexinvesterare eller inte så tycker jag detta avsnitt är givande då det berör själva grunden i värdetillväxt i index. Har man tillgång till en stol, företrädesvis ute i solen, och en kopp kaffe kan jag rekommendera att lägga 40 minuter på detta avsnitt.
Innan jag tar februari så måste jag kort kommentera starten på mars. När jag efter gymmet kom hem strax före lunch var det tänkt att jag skulle skriva ner denna sammanställning över februari. Men med blå himmel, strålande sol och hela 10° i skuggan satte jag mig istället med en kopp kaffe i solen med ryggen mot en vägg och solen tryckande i ansiktet. Passade sedan på att tvätta av bilen. Rena aprilvädret när det är som bäst.
Men nu gällde det februari
Som ni märker försöker jag undvika att kommentera denna månad. Beror givetvis på att portföljens utveckling inte var något att skryta över. Totalt minskade mitt fria kapital med 2,77% I kronor och ören hissnande siffror, väl över en årsutgift för oss. Men i % så får man ändå se det som att det förmodligen kommer att komma månader framöver som är sämre, synd bara att man inte på förhand vet vilka dessa månader är. Zoomar man ut så ligger och året fortfarande på plus och sett över 12 månader är det ännu bättre. Vissa månader blir sämre, det hör till.
Utgifterna under budget
Även denna månad gjorde jag extra skatteinbetalning, denna gång preliminärskatt. Eftersom portföljen under januari slog ATH gjorde jag ett uttag motsvarande 6 månaders preliminärskatt. Under februari överförde jag dessa till mitt skattekonto, så de får stå där och ticka in lite skattefri ränta. Medräknat denna inbetalning blev även februari dyrare än min snittmånad på rullande 12 resp 24 månader. Räknar jag bort skatten, eller bara tar med 6-del, så hamnade jag väl under rullande snittutgifter. Jag har strävat efter att öka matkontot och köpt lite lyxigare råvaror vilket syns i statistiken. Matutgifterna var över rullande snittutgifter, helt enligt plan. Dock måste jag erkänna att jag även gjort en del hamstringsköp då jag passat på att utnyttja rabbattcheckar, så skafferiet är välfyllt just nu. Sammantaget var ändå mina utgifter under budget.
Allokering
Min plan från januari var att under starka månader sakta öka mängden räntor och obligationer. Eftersom jag sålde av lite under det starka januari för att täcka levnadskostnader för några månader framåt samt både fyllnadsskatt och 6 månaders preliminärskatt så gör jag ingen ytterligare justering just nu. Totalt ser min exponering för det fria kapitalet ut ungefär så här.
Allokering
Eftersom det varit en tydlig rotation från USA till Europa så är det alltid intressant att se hur portföljen är positionerad mellan risktillgångar. På det stora hela är jag nöjd med hur jag är positionerad och har inga planer på större justeringar för närvarande.
Ny världsordning?
Det finns en elefant i rummet som kanske bör nämnas. Katastrofmötet mellan Zelenskyj och Trump i fredags. Det gjorde mig faktiskt lite skrämd på riktigt. Detta kan mycket väl utvecklas till en ny världsordning, där Ryssland blir de stora vinnarna. Där de lär sig att de utan repressalier kan gå in i andra länder. Detta kan få förödande konsekvenser för lång tid framöver.
Försvarssektorn
Jag har nästan inget placerat i försvarsaktier, ända sedan de först rusade i samband med Ryssarnas anfall på Ukraina har jag tänkt att jag varit för sent ute och därför inte vågat köpa. Tänkt att i samband med fred faller de tillbaks. Men efter fredagens möte ändrar jag mig. När USA nu tydligt stödjer Ryssland faller stora delar av NATO's avskräckande effekt. Europa behöver väldigt snabbt öka sin militära förmåga för att på ett rimligt sätt avskräcka Ryssland från att fortsätta in i fler Europeiska länder. Och med pratet om att EU ska låna upp kommer ordrar på försvarsmateriel långtid framöver att vara stort. Eftersom jag inte har någon cashflow att tala om handlar det om att sälja något om jag vill köpa. Under helgen gick jag igenom mina placeringar och valde ut vad jag kunde minska i eller sälja av för att omplacera till försvarssektorn. Nu visade det sig att jag tyvärr inte var den enda som hade dessa tankar, redan i öppningscallen i morse var de flesta försvarsaktier upp 10-20%.
Återigen tyckte jag att de var för dyra och har inte köpt något. Men jag tror att man ska ha sektorn under noggrann bevakning och vid valda tillfällen köpa in sig. Detta måste bli en megatrend under många år framöver. Jag har letat efter en ETF inriktad mot Europeisk försvarsindustri, men inte hittat någon. Tellus Midas aktiefond har ca 20% exponering mot denna sektor, men det är för lite och fonden är dyr.
Har du något förslag på ETF eller fond som är exponerad mot Europeiska försvarsbolag får du gärna dela med dig.
Sent om sider kommer sammanfattningen av januari. Det är märkligt hur mycket det finns att göra när man slipper arbeta. Har därför skjutit på denna sammanställning.
Totalt var januaris utgifter över tre gånger snittutgifterna för löpande både 12 och 24 månader. Orsaken till detta är gjord fyllnadsbetalning till Skatteverket. Till stor del bestående av 2024 års schablonskatt på ISK som delvis pyntades in. Kvar är knappa 20tkr som betalas i maj. Utöver skatteinbetalningen låg utgifterna stabilt där de brukar hamna, vare sig högre eller lägre.
Annars var januari en åter en månad med svängande resultat. Efter en stark start fick jag nytt ATH tre veckor in i månaden, för att under sista veckan uppleva en störtdykning på måndag. Denna störtdykning, orsak av DeepSeek hysteri, återhämtade sig delvis men inte helt under veckans sista fyra dagar. Bl.a. Nvidia och Microsoft slutade månaden som fortsatt skadeskjutna. Det är svindlande summor i kronor som rusar upp och ner i dessa svängningar. Det fria kapitalet slutade årets första och förhoppningsvis dyraste månad på +3,6%. En resultatmässigt riktigt bra månad.
Januari har fått bra draghjälp av bl.a. guld o silvergruvor samt fintech, två branscher som återigen gått starkt. Även svenska innehav har generellt gått mycket bra.
Pengapåsen riskerar bli sjösjuk av vågorna
Riskhantering
Eftersom jag kommit till en storlek på mitt fria kapital där nedgång gör betydligt ondare än vad motsvarande uppgång ger tillfredsställelse så har jag funderat på att ytterligare minska risken i portföljen.
Jag har idag ett räntesparande som täcker ca tre årsutgifter för oss. Detta är en buffert som är tänkt att kunna få oss igenom perioder med kraftigt sjunkande börs utan att behöva sälja av. Däremot har jag inte tänkt ta av dessa medel för att fylla på investeringarna om/när det kommer en nedgång. Jag funderar nu på att sakta öka denna del som ligger delvis utanför börsen och till lägre risk till det dubbla. Dels för att kunna tackla ännu större och längre nedgångar, samt även kunna ta av dessa medel och fylla på med om det blir en större svacka.
Min tanke är att under en period framöver ta 20% av tillväxten och flytta över till alternativa investeringar med lägre/annan risk än aktier. På så sätt bibehålls tillväxten i aktiemarknaden till stor del, samtidigt som en mindre del slussas över säkrare/annorlunda tillgångsslag. Det känns som rätt tillfälle att ”beskatta” kapitalets tillväxt nu när många börser står på eller nära ATH. Både säkra upp för framtida investeringar samtidigt som tillväxten får fortsätta, men med något lägre hastighet. (Om den nu fortsätter?)
Har du några alternativa investeringar som inte korrelerar med börsen?
När jag planerar mina kommande pensionsuttag vill jag se hur skatten påverkar. Som pensionär till och med uppnådd riktålder betalar man skatt enligt kolumn 6 i skattetabellen. Det är högsta skatten på inkomst i Sverige. På löneinkomster är skatten lägre, kolumn 1. För att grafiskt se hur det slår ritade jag upp denna graf för skattetabell 33, vilken gäller för mig.
Skattekurva Tabell 33 Kolumn 6
Man spar skatt på att ta ut lägre summor. Men om man vill leva på pensionen utan att ta av fri kapitalbas kan man kanske behöva komma upp lite. Fram till ca 35tkr stiger skatten, därefter planar kurvan ut, med tom sjunkande marginalskatt. Fram till ca50tkr då den stiger med kraftigt ökande marginalskatt. Men mellan ca35 och ca50tkr är det förhållandevis plan kurva. Om man inte klarar sig på låga pensionsuttag är det någonstans på på denna plana del som kan vara bra att sikta på.
Från och med året efter uppnådd riktålder sjunker skatten ordentligt. Då betalar men enligt kolumn 2.
Skattekurva Tabell 33 Kolumn 2 & 6
Som synes spar man mycket skatt på skjuta på uttagen till efter uppnådd riktålder.
Men det finns faktorer att väga in.
Först det uppenbara - åtminstone jag vill pensionera mig nu, inte sen.
Tar man inte ut pension så det räcker behöver man även tulla på kapitalbasen, som annars står orörd och växer till sig ytterligare.
Om man har väldigt låga uttag först för att sedan öka så kan totala skatten sombetalas bli högre. Det blir lite av en gungbräda där det finns en skatteoptimal jämviktspunkt någonstans, beroende på vilket pensionskapital man har.
För att se hur olika uttag slår för mig över tid gjorde jag ett kalkylark. För att begränsa mig, men ändå få en realistisk överblick att planera ifrån utgick jag ifrån att titta på de första 10 åren av pensionen. Det är under dessa 10 år man skiftar från skatt enligt kolumn 6 till 2. Vidare delade jag upp uttagen i två nivåer på fem år vardera, dvs tio år tillsammans. Jag börjar med pensionsnivå 1 under fem år för att sedan växla över till pensionsnivå 2 ytterligare fem år. Tanken var att på så sätt se vad det ger att skjuta på utbetalningar så att mer tas ut när skatten sjunker. Samtidigt se vilka nettointäkter det ger. Kalkylarket har även valbar pensionsålder, dvs att antal år med skattekolumn 6 resp 2 förskjuts i motsvarande grad.
Mina olika nivåer på pensionsnivå 1 o 2 tog jag fram med hjälp av uttagsplaneraren på minpension.se där jag laborerade med när olika pensioner startade uttag.
För exemplet här valde jag några jämna typexempel för att visa på hur det kan slå. Jag räknar utan någon tillväxt och med statiska uttag. Det gör att totala bruttouttagen under dessa 10år blir lika oavsett hur man väljer, det som varierar är endast skatten. Jag använder 2025 års skattetabell 33 för ej kyrkomedlem.
Resultatet ger en optimal balans mellan dessa två val av pensionsuttag, samt visar vad det kostar att välja annat än det optimala uttaget. Man kan även se vad nettointäkterna blir under de olika nivåerna.
Pensionsålder 59 år
Ovanstående tabell visar vad man får ut netto under 10år om man tar ut pension från 59års ålder, beroende på hur man fördelar pensionsuttagen de två första femårsperioderna.
Nedanstående tabell visar samma sak men om man tar ut pension först från 65 års ålder.
Pensionsålder 65 år
Som ni ser kan man i detta exempel teoretiskt spara 271.740kr i skatt på att skjuta på pensionen från 59 till 65. En extra skattekostnad på 3.774kr per månad i snitt.
För att ytterligare se hur stor straffskatten är på unga pensionärer så gjorde jag en graf. För att det inte ska bli för kladdigt och hålla grafen läsbar begränsade jag mig till de tre mest optimala uttagsvalen samt tog bort några pensionsåldrar.
Nedan ser man varje vald ålder att starta pensionsuttag som en linje. På X-axeln visas val av uttag under de två femårsperioderna, och Y-axeln ger total nettopension under de första 10 åren. (Brutto är alltid 4.800 000kr i dessa exempel.)
Som syns är staffskatten på oss unga pensionärer väldigt stor. Men valet att skjuta på pensionen och arbeta längre är inget val för mig. Men det är alltid viktigt att veta vad valen man gör kostar. Detta är också anledningen till att det, av ekonomiska skäl, ofta är olönsamt att ta ut pension tidigt för att placera den själv och tro att man får bättre avkastning. Man har väldigt stor uppförsbacke pga skatten. Ser man sen på tillväxt så är kapitalskatten avsevärt lägre på pensionsplaceringar vs te.x ISK och KF.
Anledningen till att jag nördat ner mig i dessa siffror är att jag vill minimera skatten totalt, men ändå leva på pensionen i första hand och behålla min fria kapitalbas som extra buffert.
Ovanstående skulle kunna ge näring till till "one more year" syndromet. Men man har bara ett liv och då får det kosta. Men visst är det surt att staten straffar så hårt för att man arbetat och väljer att ta ut min pension tidigare än de vill.
Det finns vissa år som står ut, som minns som speciella. För mig är det främst när jag förlovade mig och köpte hus och lite senare åren barnen föddes. Herrens år 2024 kommer nog även det att minnassom ett speciellt år för mig. Året då jag slutade yrkesarbeta och blev fri att disponera min tid. Det känns som att ett nytt kapitel startat.
Vägval
Just idag är jag stark
Om ni undrar hur jag hamnade här så läs vidare. Vill ni hoppa över dravlet kan ni scrolla ner några stycken till årets resultat.
Någon grandios plan för att nå detta nya kapitel har aldrig funnits
Jag har inte haft en stor genomtänkt plan. Planen var i stort endast att tjänstepension o IPS skulle räcka. Sedan har jag alltid sparat av läggning och ohejdad vana. Sparat för extra trygghet, arbetslöshet, buffert, ev egen bekostat dyrare pensionärsboende eller sjukvård på äldre dar. Det skulle även gå att hjälpa barnen med ev egen bekostad utbildning utomlands samt när de startade sin bostadskarriär. Det som finns kvar när jag senare kilar vidare kan bli en bra grundplåt för barnens framtida trygghetssparande. Det var ungefär så jag tänkt.
Det var först vid 57 års ålder under hösten/vintern 2023 som jag började tycka att det där med pensionering, det var kanske något för mig att påbörja. Iom detta började jag läsa mer om hur man planerar pensionsuttag, och i denna veva snubblade jag in på många sidor om FIRE.
Jag började planera och räkna för två spår
1 - Ta ut och leva på pensionen.
2 - Se hur mitt sparkapital skulle kunna användas för FIRE
Pensionen hade jag i ärlighetens namn lite koll på redan. Halva tjänstepensionen är baserad på min slutlön och halva är fondplacerad. Detta tillsammans med IPS och så småningom statlig pension räckte för mitt uppehälle. Mer en fråga om hur planera uttagen smart med tanke på skatt och cashflow.
Men FIRE då? Vad var det?
Jag snappade snabbt att årliga uttag på 4% av kapital borde gå att göra utan större risk för att utarma kapitalet. Eftersom jag fortfarande gillar trygghet så gillade jag inte denna statiska planering. Jag kunde inte se mig sitta och ta ut 4% samtidigt som börsen går dåligt år på år. Så jag fastnade för Vanguards dynamiska uttagsmodell. Den var mer rimlig för mig och ökade sannolikheten ytterligare att inte få slut på kapital.
Jag gillar denna rich broke or dead kalkylator där man kan laborera med flexibla uttag och avgifter mm. Man kan även pröva med olika förhållanden mellan aktie och ränteplaceringar. Fast jag tycker det är mindre roligt att se hur stor risken är för att man dör, så jag nyttjar möjligheten och väljer bort att denna visas i grafen. Men om man nu står och funderar på ”one more year” så kan det vara bra att visa att man inte är odödlig och det är dags att fundera över vad man vill göra med livet medan det finns kvar. Snittlivslängden för män är idag endast ca 83år, och blir man äldre så finns risken att man blir begränsad av kropp och hjärna.
Karma
Nu satt jag i den fina sitsen att jag hade möjlighet att både kunna leva på pensionen samtidigt som det finns kapital om det skulle behövas. Eftersom jag gillar ekonomi och gärna vill optimera så beslöt jag mig för att lämplig tid för pensionering var 3-6 månader in i 2025. Dock föll det sig inte bättre än att jag han bli friställd innan. Redan i somras fann jag mig arbetslös. Ett år tidigare än tänkt. Lite snopet, men det kändes ändå helt okay. Ju mer jag tänkt tanken på pension desto mer tog det emot att gå till jobbet, så det var nog karma som hjälpte mig på vägen. Men pensionär är jag inte ännu. Planen att ta ut första pension under kvartal 2 i år lever fortfarande. Till dess tar jag av avkastningen på mitt sparade kapital.
Är det konstig att man längtar bort ibland
Vist har det varit en omställning, men jag stortrivs. Det var helt rätt för mig att sluta. Med facit i hand skulle jag kunnat göra detta lite tidigare.
Nog med dravel - så här blev det finansiella resultat 2024
Som andra före mig konstaterat kan man få olika resultat beroende på vad och hur man räknar. Ska man jämföra sig med något index bör man rimligtvis räkna resultat på arbetande kapital. Dvs ej räkna med in resp uttag. Även om detta blir mest rättvisande i ren jämförelse så är det inte så jag räknar. Jag ser på sista raden. Detta blir fel på många plan rent matematiskt när man jämför, men det är sista raden som är väsentlig för mig och för min ekonomiska planering.
Jag skiljer på min Kapitalbas och mitt Pensionsparande
I Kapitalbasen inkluderas allt som jag inom rimlig tid lätt kan komma åt, inklusive räntesparande även om det är bundet till viss del. Dvs i princip allt som inte är låst i pensionssparande eller fast egendom.
Pensionssparandet är den del det som jag själv placerar, dvs IPS, fondplacerad tjänstepension och PPM.
Med detta i åtanke så har jag under året gjort nettouttag från kapitalbasen att leva på då jag slutat lönearbete men ej ännu tagit ut pension. Jag har även tagit ut en större engångssumma för inköp av ny bil.
Tillväxten på kapitalbasen blev 15,6% efter dessa uttag.
Tillväxten på pensionssparandet hamnade på hela 38,6%
Skillnaden i utveckling i kapitalbas och pension beror på filosofi och risk. Kapitalbasen är min trygghet och med några årsutgifter placerad i ränta/obligationer samt en stor del är placerad i svenska aktier. Jag gör sällan omplaceringar, portföljerna är rätt så statiska med endast mindre förändringar. Flera aktier är inköpta under förra århundradet och finns kvar.
Pensionskapitalet är mer trendföljande och jag gör oftare mindre omplaceringar här. Det gör att den starka dollarn och USA-börsen slagit igenom mer här. I pensionssparandet är det dessutom endast IPS som innehåller en del obligationer inför stundande utbetalningar. Övrigt pensionssparande är 100% aktier.
I stor är jag helnöjd med året som passerat och hoppas alla får ett nytt fint 2025
