Politik

 Jag vill egentligen inte skriva om politik, men nu kan jag inte låta bli att gör att kort inlägg. Gång på gång visar vissa politiker att de är riktiga tomtar som inte förtjänar ett uns av respekt, och definitivt inte är förmögna att sitta i en regering och fatta beslut om och för oss alla.

Största, och förmodligen det mest oslagbara, exemplet är Hultqvist som påstod sig vara en garant för att Sverige aldrig skulle gå med i Nato. Bara några månader senare lämnade Sverige in ansökan med Hultqvist som sittande försvarsminister. I vilket företag som helst hade en ledares så uppenbara och grova felbedömning lett till avgång.

Nu har det skett igen.

För inte så länge sedan var Baudin ute i media och krävde att Kristofferson omedelbart skulle lämna in sin avskedsansökan samt ringa Andersson och gratulera till valvinsten. Idag säger sig Andersson oförmögen att  få till en regering och avsäger sig sonderingsuppdraget hon fått. 

Att denna situation var sannolik och inte orimlig var uppenbar redan innan Baudin var ute i media med sina uttalanden. Frågan är vilket förtroende man ska ha för honom nu när det visar sig att hans krav på gratulationer var helt fel då vem som blir framtida statsminister fortfarande är oviss. 

Mitt förtroende för dessa otroligt dumma och rubriksökande politiker sjunker hela tiden. Sverige förtjänar bättre. Hur kommer det sig att politiker som Hultqvist och Baudin får fortsätta? Finns det inga bättre att ersätta dem med?

Förtidsröstat

 Igår förtidsröstade jag. Det blev för första gången någonsin för mig en taktikröst som föll på KD.

Jag tänkte som så att i första hand är det en röst på och för Tidö. Och om det inte räcker för en fortsättning för Tidö så kan KD, om de och C blir tillräckligt stora, ge ett vettigare alternativ för S att vända sig till.

För värsta tänkbara som jag ser det vore om MP och V ges möjlighet att förstöra svensk ekonomi, energiförsörjning, företagande och kriminalpolitik. Samt rätten och möjligheten att själv ta ansvar för sitt liv och planera sin egen ekonomi utan att straffas för att man spar istället för att konsumera och göra sig beroende av bidrag.

Glöm inte rösta, det är viktigt för framtiden.

Har du röstat ännu?

Gratistid

Sommaren är nu officiellt över. Att det fortfarande är shortsväder (om vissa dagar påkallar långbyxor) och vattentemperaturen ligger strax över 19 grader bryr sig tideräkningen inte om. Nä för skolterminen har startat och alla är tillbaks på jobbet. Då ÄR sommaren slut.

Att jag fortfarande bebor huset vid havet och då och då badar spelar liksom ingen roll. Men även för mig märks det att det går mot höst. Det blir lite ensligt och tomt när alla flyr till staden. Från att ha haft frugan här och även barnen på besök till att bebo huset själv. För två - tre veckor sedan var det full rulle. När man tog en promenad eller bara gick iväg med soporna var det folk och fläkt över allt, nu är det tomt i de flesta husen. Det känns lite som att man blir övergiven även om man helt åter får styra själv.

Pratade med frugan idag och sa att jag nog kommer hem snart då de långa väderprognoserna påstår att det blir en vecka till med värme, men sen kommer regn och lågtryck. Fick till svar att jag inte skulle skynda, nästa helg hade de någon kickoff med jobbet och helgen efter fyllde vist en kollega år och hon räknade med fest större delen av lördagen och att hon under söndagen inte skulle vara värst talbar. Så två veckor till tyckte hon jag skulle stanna. Där ser man, övergiven och överflödig är man.

Detta är min andra långsommar, och jag kommer ihåg att jag även kände lite samma sak på slutet av sommaren förra året. Men det gick över. Förhoppningsvis gör det så även i år. Som förströelse har det dykt upp några möss i köket. Efter lite letande hittade jag ett hål inne i hörnet under diskbänken. Det sitter så det är svårt att komma åt, men morgondagen blir det till att sätta igen deras ingång. Vist är det trevligt med sällskap, men så långt att jag gillar möss har det inte gått. Ännu.

Satt i eftermiddags nere vid däcket och njöt av solen. För det är ändå gratistid så här när sommaren dröjer sig kvar trots att alla tror den är över.

Sommaren fortsätter trots allt

Hur förströr du dig under sensommaren?

Pensionsdags

 Den 24’e och pensionen har rullat in

Eftersom det även är fredag så blir det lite fredagskul med Helt Apropå

Eller baklänges, så som man kunde göra med filmer som ung.

H1 och några balla siffror

Jag har under våren varit dålig på att uppdatera bloggen, att regelbundet följa upp ur det går för FrihetsKapitalet. Mest beror det på att det inte händer speciellt revolutionerande saker. Det står mest och mal på. Visst händer det att jag petar lite grann här och där. Tar hem lite vinster, köper lita av något. Men det är mest små saker som har begränsad påverkan på helheten. Och att var månad skriva att nu har FK åter stigit tycker jag inte tillför så mycket. Speciellt när det inte stiger pga vad jag gör, utan att det stiger helt utan min inverkan. Nu ska jag inte jinxa något, för visst är det roligt att det stiger, men det är som sagt inte på grund av mig.

Vad jag är lite fascinerad av är hur pensionerna som jag startat uttag ifrån växer trots månatliga uttag. Nu har jag bara haft uttag under 3 kvartal, tänkte skriva lite mer om dessa pensioner när jag haft uttag ett helt år. Men då kanske vi haft en dålig period med nedgångar, så jag passar på att skriva lite nu när det är relevant.

Jag har några mindre pensioner jag tar på kortast möjliga tid, 5år. Det betyder att första månaden fick jag ut pensionens värde delat med 60, eller 1,67%. (5 år * 12 månader) Sedan sjunker antalet månader som kvarvarande belopp ska delas med månad för månad. Min nästkommande utbetalning blir delat med 50, eller 2,0%. Men trots den stadiga åderlåtelsen har samtliga dessa pensioner idag ett högre värde än vid start. Då både värdet är större och delningstalet lägre så blir utbetalningarna större hela tiden. Lite ballt, känns som en evighetsmaskin. Nu ska man vara medveten om att detta givetvis inte kan fortsätta. Dels kommer innehaven att ha perioder då de inte stiger, dels krävs större och större tillväxt för att värdet ska stå still eller öka. Med all sannolikt kommer kvarvarande kapital att krympa mycket snart. Det går inte att kompensera för det allt större procentuella uttagen. Men trots minskat kapital kan man ändå få lika eller större utbetalningar just för att delningstalet stadigt minskar. 

Nästa sak som är ballt är tillväxten för FK. Den har på de senaste 12 månaderna ökat med 30,5%. Då har jag ändå gjort några uttag från FK för resor och semester som ligger utanför min pensionsbudget än så länge. Och även om detta är ballt så är det ännu ballare om jag inte ser till hela FK, utan bara den del som finns hos Avanza. Den har under senaste 36 månaderna stigit med 96,8% enligt Avanza. Det ger en CAGR på 25,3% under dessa tre år. Det är otroligt ballt.

För den del av FK som befinner sig på Nordnet så har den på tre år har den stigit med 38,32%, vilket ger CAGR på 11,44%.  Sen har jag givetvis även rent räntesparande som har en CAGR på några enstaka procent. Vad FK har för CAGR för tre år vet jag inte då jag började min regelbundna sammanställning av FK i januari 2024.

Från det jag kom hem från resan till Sicilien har jag till stor del tillbringat tiden i huset vid havet. Maj och början på juni var ovanligt kalla. Vattentemperaturen låg på ca 15 grader. Första gången jag badade fick jag stålsätta mig, men det är skönt med bastu när sommartemperaturen låter vänta på sig. Efter några dagar vande jag mig och trots samma kalla vatten var det lätt att gå i och även ligga i ett tag inför nästa vända in i bastun igen. Sedan vände det snabbt och plötsligt. På någon dag steg lufttemperaturen till riktig sommartemperatur och med sol så steg även havstemperaturen förvånansvärt snabbt. Nu pendlar det mellan 19 och 22 grader beroende på tidvatten, vind och sol. 

Jo just det, rubriken var H1 så jag får tillägga att FK har växt med 15,84% under årets först sex månader. Är inte det ballt så säg

Hoppas ni alla har en ball och trivsam sommar

Sicilien - en kortsemester

 Jag och min son har nyligen kommit hem från semester på Sicilien, en ö jag aldrig besökt förut. Vi valde att flyga till Catania främst för att jag hittade bäst pris på flygresor dit. Från Catania flygplats tog vi buss norrut dryga timmen till Giardini-Naxos för ett första stopp. Därifrån fortsatte vi en kort bit vidare norrut till Taormina/Spisone för att sedan medelst tåg ta oss tillbaks för några dagar i Catania stad innan hemfärd. Totalt var vi där två veckor under början på maj och boendet var förbokat innan resan.

Under inflygning till Catania passeras
Etna som det ständigt ryker ifrån

 

Eftersom jag inte besökt ön tidigare så viste jag inte riktigt vad jag skulle förvänta mig, men jag blev både positivt och negativt överraskad. Jag har förstått att södra Italien i stort och i synnerhet Sicilien är relativt fattigt område som unga lämnar till förmån för norra Italien och de större städerna. Jag hade tänkt att detta skulle medföra lite lägre priser. Men jag upplevde ändå priserna på resturang generellt något dyrare än i Las Palmas som ändå är en utpräglad turistort. Taormina-stad anses iof som något av den dyraste staden på ön. Förmodligen spiller detta över även på Giardini-Naxos då det ligger nära. Jag har i efterhand förstått att andra delar av ön är billigare. Utan att ha en absolut budget så hade jag föreställt mig att vi två skulle klara oss på ca 1.000kr per dag i utgifter utöver hotell och flygresa. Det räckte inte utan hamnade på dryga 1.500kr/dag för oss två i snitt. (Min budget vs faktisk kostnad slår åtminstone både Trafikverkets samt Göteborgs stad’s hållning av budgetar för deras olika projekt.) Då levde vi varesig speciellt snålt eller extravagant. Summan hade enkelt både kunnat både krympas och ökas, men på denna nivå åt vi och gjorde det vi ville utan att sakna något. I Taormina finns två Michelinkrogar men bägge var tyvärr fullbokade. Ofta måste Michelinkrogar bokas lång tid innan, vilket vi inte gjort denna gång. Utöver det är det inget som jag skulle vilja ha gjort som vi avstod ifrån.

Etna från stranden i Giardini-Naxos

Att kommunen saknar pengar märks. Vill man gå till stranden, och det vill man, så finns fria kommunala stränder alternativt vad som kallas Lido. Rent strikt betyder Lido strand, men används främst för privata eller kommersiella stränder som man betalar för att använda. På gratisstränderna var det från allmänt smutsigt till ibland direkt ofräscht, medan vid Lido städads det och var rent. Jämför jag närmast med Las Palmas som även där har både gratis och betalstränder så städas där även gratisstranden löpande. För att dra ytterligare en parallell med Las Palmas och i detta fall turistområdet i Giardini-Naxos så har bägge en flera km lång strandpromenad med många bra restauranger. Men medan Las Palmas spolar, sopar och tömmer papperskorgar regelbundet så får strandpromenaden längs Giardini-Naxos sakta förfalla. Ofta är soptunnorna överfulla med skräp liggandes runt om. Muren mellan promenaden och stranden har på sina håll mer eller mindre rasat, men istället för att åtgärda stängs området runt rasen av. Det har en gång i tiden varit riktigt fint, det syns, men underhållet är mycket eftersatt. Det blir lite av känslan att promenera runt i Thailand mer än i Europa. Det allmänna intrycket blir tyvärr att framtiden ligger bakom och vill man framåt som ung bör man flytta. Som turist finns det ändå många skäl att ändå åka hit. Inte minst mat och klimat.

I Giardini-Naxos hyrde vi ett rum med wc och dusch samt egen uteplats precis i smeten med utgång rakt på strandpromenaden. I priset ingick kuponger för italiensk frukost att tas på en av två närliggandes kaféer. Med frukost avsågs en croissant och en kopp kaffe, vilket tydligen många på ön anser är en normal frukost. Vi hittade dock allternativ som vi fyllde på frukosten med efter att ha börjat på kaféet. Dels gjorde de i charken på en mindre matvaruaffär intill helt underbara baguetter fyllda med bl.a ostar, salami, tomat, avokado, olivolja och vad man i övrigt pekade på. Dels fanns det ett kafé som även serverade mycket god omelett, även den fylld med ost, eller äggröra med bacon. 

Vårt boende med egen uteplats
mot strandpromenaden

Lite roligare frukost än den som ingick

Efter en vecka här var det dags för förflyttning till Spisone, som ligger vid foten av berget som Taormina är byggt på. Flytten till Spisone hade jag planerat som promenad. Google-maps sa att det var en promenad på ca 1:20h. Verkade helt genomförbart med varsin rullväska.

Trevlig promenad enligt plan.....

Väl på plats såg visade det sig finnas ett försvårande hinder på vägen, så det blev buss istället.

Ett smärre topografiskt hinder visade sig väl på plats
Blev buss istället för promenad

Hotellet i Spisone var ett så kallat Lido, dvs de hade egen strand med solsängar och parasoller. Backar vi tiden 30-40 år så kan jag tänka mig att hotellet hade sina glansdagar. Nu var det rent, fräscht och underhållet, men inredning och layout har nog inte ändrats under denna tid. Kanske inte heller personalen. Det kändes som att kliva in i en James Bond film från 60-70-talet. Stora terrakottaterasser under lummiga träd, stentrappa till stranden och portier samt ”hovmästare” eller servitörer i 50-70års åldern iklädda svart kostym. Helt okay men gav ett lite bedagat intryck. 

Hotellet vibbar från 60-talet och
James Bond filmer

med stor terrakottaterass
under lummiga träd

En kort promenad från hotellet ligger stranden Isola Bella som även är ett naturreservat med fascinerande vacker bergig omgivning.

Isola Bella 

Isola Bella

Isola Bella

När vi tidigare besökte Taormina från Giardina-Naxos åkte vi buss längs en smal slingrande väg upp för berget. På ena sidan av vägen ett stup som de med anlag för svindel nog inte hade gillat, och på andra sidan en klippvägg. Vägen gjorde dessutom flertal 180-graders serpentinsvängar runt hörn där man inte såg om det kom mötande, vilket det inte hade funnits plats för. Från Spisone valde vi nu istället linbanan som gick från Isola Bella rakt uppför klippan till Taormina. Taormina är en mycket vacker bergsstad med mängder av restauranger och exklusiva märkesbutiker som t.ex Rolex, Louis Vuitton, Dior, Gucci mfl. Jag nämner inte dessa för att det faller inom mitt intresseområde, utan för att få fram stilen och inte minst prisbilden i stan. Men stan är vacker och trevlig att besöka. När vi inte kunde bestämma oss för var vi skulle äta en kväll frågade jag min universalguide AI om bästa och mest prisvärda pastaresturang i Taormina. Fick två allternativ som bägge beskrevs som mycket prisvärda och omtyckta där lokalbefolkningen gärna åt.  En ett låg ca 100m från där vi stod, 3 kvarter bort från huvudgatan. Vi gick dit. Väl framme fann vi ett litet torg med klungor av bord i kanterna och tre restauranger runt om. Vårt mål såg fullt ut, men jag tänkte att vi får väl fråga om det fanns något bord ledigt. När vi närmade oss dörren såg vi en kö vid sidan av. Frågade om de råkade köa för just denna resturang, och givetvis gjorde de det. Restaurangerna bredvid var inte ens halvfulla. Eftersom jag ogillar att stå i kö, vilket min son vet om var han på väg att vända och gå därifrån. Men jag fick positiva vibbar och sa att om det är någonstans det är värt att stå i kö så är det förmodligen här. Det visade sig att de flesta bord runt torget hörde till detta etablissemang och kön betades av bit för bit. Några var dessutom större sällskap som var svåra att placera ihop, så vi som bara var två fick ett bord inom halvtimmen. Det visade sig vara klart värt väntan. Det är svårt att rangordna de bästa ställena vi besökte, men detta visade sig klart vara en av tre som stack ut som klart bättre än andra. Och priset var dessutom högst modest.

 

När jag i vintras var i Las Palmas använde jag google maps för att se ratingar på restauranger. Där upplevde jag att de stämde bra och valde man något med 3,8 eller högre (av max 5) fick man ofta bra mat. På Sicilien var det svårt att hitta någon med under 4, de flesta låg 4+. Betygen stämde dessutom dåligt med min upplevelse. Flera borde haft max 3,5 och jag slutade snabbt kolla på dessa. Däremot skummade jag de senaste recensionerna. De gav bättre vägledning. En av de som hamnade högt upp på vår lista över bästa hade endast 3,8. Denna besökte vi två gånger för att den var så bra. Det är även min uppfattning att om man letar restauranger några kvarter från huvudgatorna kan man hitta riktiga pärlor. Det stämde även på denna resa, flera av de som vi rankade högt låg lite vid sidan av.

Efter några dagar i Spisone tog vi tåget tillbaks till storstan Catania för tre dagar i stadsmiljö. Även här hamnade vi mitt i smeten av den äldre sk historiska delen vid en stor gågata, Via Etnea med mängder av folk och restauranger. Boendet var ett adelspalats från 1700-talet ombyggt till pensionat. Mycket var bevarat och rummet var stort med välvt tak med badrum samt fransk balkong ut mot stora promenadgatan Via Etnea. Det ingick enklare men helt okay frukost i en matsal där mycket var sparat. Speglar, soffor vägg o takmålningen var original. Jag frågade när det var målat men kommer tyvärr inte ihåg svaret. Däremot var målningen restaurerad senast 1922.

Original vägg o takmålningar i frukostmatsalen

Målningar renoverade senast 1922

Vårt sovrum

Efter tre dagar i storstan tog vi lokalbussen ut till flygplatsen för vidare transport hem.

Sicilien gav blandade erfarenheter. Dels var det dyrare än jag förväntat mig, snäppet dyrare än Las Palmas som är en utpräglad turiststad. Nu visade det sig att vi rörde oss i Siciliens dyrare område, men ändå. Bitvis kändes det som man enkelt skulle kunna öka attraktiviteten på en sådan för turister viktig del som strandpromenaden om den hölls hel och ren. En gång i tiden har den uppenbarligen varit lika fin som på andra orter, men har förfallit. Bussar och tåg var billiga och med täta avgångar. Lätt att ta sig runt. T.ex kostade en biljett i tunnelbanan 1 euro och gällde då för obegränsat resande i 90 minuter. Dubblade man priset, dvs för 2 euro var det fria resor ett dygn. Dryga timmens bussresa från Catania till Giardini-Naxos ca 6 euro. Tåg samma sträcka kostade även det 6 euro. Lokalbuss ca 2 euro.

Jag åker gärna tillbaka till Sicilien, men då väljer jag nog Palermo och norra delarna. Kan man få samma upplevelse och god mat där men till lägre pris är det ett givet resmål. Har man inte besökt ön tidigare och hittar lämplig resa till Catania vill jag inte avråda. Största fördelarna är givetvis maten, men även enkelheten att ta sig runt med buss o tåg.

Utsikt från strandstolen

Två år - Samma men långsammare

Jag brukar kring månadsskiften skriva något kort om månaden som passerat, men nu närmar sig tvåårsdagen sedan jag senast gick hem från jobbet och jag tyckte att en sammanfattning av tiden kändes motiverat. När jag funderat på hur denna tid ska sammanfattas utan att det ska låta som klyschor blir det svårt. Att äga sin tid, att göra vad och när man vill, att vara oberoende, mm. Allt detta har redan skrivits många gånger, och även om det stämmer så tycker jag fraserna blivit något av just klyschor.

Två frågor som är vanligare än andra och jag då och då får är ”Men du är väl inte så gammal” samt ”Vad gör du med all tid”

Att besvara dessa är både lätt och svårt. Det lätta svaren är ”Nä, det är jag inte” samt ”Vad jag vill” Men det låter som floskler tycker jag. Den första frågan är inte så konstig eller svår att besvara. När jag slutade arbeta var jag 58år. Om det är gammalt eller inte är subjektivt. Hur upplevde du en 58-åring när du var 20? 

Den andra frågan blir svårare att beskriva för mig. Vad jag vill förmedla i mitt svar är just friheten att ha tid och råd att styra mitt liv utan att vara beroende av ett schema eller arbetstider som styrs av andra och sätter mina önskemål i andra hand.

Jag träffade en klasskamrat från gymnasietiden för ett tag sedan, även han ställde frågan om tiden. Och då kom nog det bästa svaret jag hittills presterat på tidsfrågan, som stämmer väl in på mig och vad jag gör med tiden. Jag svarade att ”Jag gör ungefär samma som tidigare, men långsammare och mestadels det jag vill”

Ekonomi är viktigt för mig. Jag behöver inte ett enormt överflöd, men jag vill känna att ekonomin inte ska begränsa och då krävs att marginalerna finns där. Samtidigt roar det mig att följa FrihetsKapitalets utveckling, och givetvis är det roligare när det går upp än vice versa. Att ha koll ger även mig ro att kunna unna mig ökade utgifter.

Nå hur har ekonomin gått dessa två år?

I diagrammet syns två stapelserier, den större är FK (Frihetskapitalet) och den mindre är mitt förvaltade pensionskapital. Vad som inte syns i pensionskapitalet är det som jag inte förvaltar själv, dvs förmånsbestämd pension som jag inte kan påverka utan som följer inflationen. Staplarna toppas av linje för rullande 4-veckors glidande medelvärde.

Från det att jag slutade arbeta i maj 2024 fick jag lön fram till augusti pga innestående semester o kompdagar. Härifrån fram till dess att jag började plocka ut pension oktober 2025 levde jag på FK. Och nu sedan 6 månader är jag pensionär och har plockat ut pension som täcker mina normala utgifter. Jag tänkte att dessa brytpunkter skulle synas i stapeldiagrammet, men det gör det inte. Världskonjunkturen spelar större roll än mina uttag. Möjligen kan man ana en något lägre tillväxt på pensionen sedan uttagen började, men den är inte tydlig.

Roligt är att både FK och Pensionskapitalet har ökat sedan jag slutade arbeta respektive gick i pension. 

FK’s värde på sista raden sedan min sista lön ramlade in till dags dato har ökat med 20,3%.

Pensionskapitalet har sedan pensionsuttagen startade till dags dato ökat med 3,4%.

För året ligger FK på +3,3% och mindre roliga mars -7,3%. Samma siffror för Pensionskapitalet är +1,8 respektive -6,4%

Även om det än så länge är korta tidsperspektiv så är det onekligen häftigt att se kapitalet växa över tid samtidigt som man tar ut och lever på det.