Enahanda mat som pensionär

Förra veckan åkte jag för att fylla på skafferi o kyl. Efter att ha lagt några fläskkotletter o nötfärs i kassen såg jag att oxfilen, som säkert var tänkt att säljas till nyårsfirandet, låg till utförsäljning. Köttfärsen kostade 165kr/kg och oxfilen 299kr/kg. Vad göra? Fläskkotletter och nötfärsen åkte ur kassen och ersattes med 2,2kg oxfilé från Brasilien. 

Väl hemma putsades filen och styckades. Först två stadiga tournedos, ca 5cm tjocka, från bästa delen. Dessa åkte in i frysen och ska tas fram till min födelsedag. Sedan skars ett antal skivor av kvarvarande file. De bästa frystes in två och två medan ett antal hamnade i kylen för förtäring i närtid. Kvarvarande bitar som inte lämpade sig för att skivas skars i stora tärningar och frystes in för framtida  Biff Rydberg eller lite lyxigare pyttipanna.

Vi har nu ätit oxfilé ett antal dagar på raken. Som frugan sa när sista skivorna från kylen stektes, det är ju trots allt bara måndag en gång i veckan så varför inte lite oxfilé även idag? Som tillbehör har vi dock varierat potatis o svamp i olika stilar samt olika såser. Min favorit är ändå tunt skivad råstekt potatis samt enkelt vitlökssmör.

Idag skulle jag hämta ut ett postpaket åt min dotter från samma affär. Nu låg kg-priset på 150kr för oxfilen. Nötfärsen låg kvar på 165kr. Vad göra? Jag kom hem med ett postpaket samt ytterligare dryga två kg brasiliansk oxfilé.

Som pensionär ska man hushålla med pengarna har jag hört. Och då får man stå ut med att äta oxfilé periodvis, så man kan unna sig lite köttfärs vid festligare tillfällen.

Men denna åker nog in i frysen efter att ha styckats. Lite variation vill man ändå ha.